Milous dagbok

Första gången vi var på Rosenlund pratade personen vi träffade massor om ”Mät & Läk”. Så då hade jag såklart skyhöga förväntningar på Milous första Mät & Läk idag. Typ lika höga som drakarna i nya konstverket i hisstaket.

För det första trodde vi att de skulle göra mätningar utöver de vanliga. Att läkarbesöket skulle ge oss massor med ny info om vår bebis grava hörselskador. För det var ju Mät & Läk. Så vi kom dit båda två. Milous föräldrar.

Hörseltestet gjordes i ett litet rum med mattor på väggarna. De ville helst bara ha in en förälder, och C hade ju faktiskt tagit ledigt från jobbet. Så jag väntade utanför. På mitt förra jobb hade vi en garderob som var omgjord till en arbetsplats med en stationär dator. Precis så stor att en person fick plats att sitta där, och dessutom kunde stänga dörren bakom sig. Skrubben kallade vi det där lilla utrymmet. ”Jag sätter mig och skriver veckobrevet i skrubben”. Det kändes ungefär likadant utanför mätrummet. Som en liten skrubb man gick igenom innan man kom ut i korridoren. Där satt jag och väntade.

Sen var Milou klar och då fick vi gå till ett annat väntrum. För nu var vi klara med ”mät” och då var det snart dags för ”läk”. Så vi satte oss och väntade. Snart skulle vi få gå på det spännande mötet där vi skulle få en massa ny info från läkaren.

Läkaren kom. Läkaren hade direktiv från sin chef. Striktare direktiv nu. Endast en förälder. Inte båda. En får vänta. Utanför. C hade ju tagit ledigt från jobbet, så hon fick gå in. Med Milou. Och jag fick vänta igen. Besviken. Vill också få förstahandsinformation om vår bebis utveckling. Om planen för vår bebis fortsatta habilitering.

Väntan, väntan, väntan. Den som sitter utanför känner sig inte lika mycket som barnets förälder. Den som sitter utanför räknas inte lika mycket, för det är den som sitter utanför. Den där inne är kanske liiite mer förälder? I andras ögon, menar jag. Såklart.

Saker jag hade kunnat göra istället för att sitta i väntrum:

• Sova
• Dammsuga
• Gå ut med återvinningen
• Vika tvätt
• Köpa blöjor
• Borsta kattens päls
• Klippa kattens klor
• Laga storkok
• Publicera en säljtråd i nån fb-grupp
• Iskaffe

Sen kom de. C och Milou. Efter en ganska kort stund. Utan ny info. Vi visste redan allt. Vi hade koll på läget. Vi hade fått provsvar. Vi fortsätter som tidigare. Så, vi åkte hem. Lite besvikna över att båda inte fått vara med. Lite besvikna över att ingen info var ny. Lite irriterade över att ingen info gällande särskilda restriktioner gällande läkarbesök förmedlats till föräldrar. Lite snopna för att Mät & Läk inte var mer än så här. Inte gav mer än så här. Lite arga på situationen. Absolut inte på personalen. De vill ju det bästa för vår bebis, och det vill vi med.

Sen kom vi hem och Milou spelade lite piano. Så nästa gång vi ska fylla i enkäten hos specialpedagogen kan vill kryssa ”ja” på frågan om barnet är intresserat av leksaker som låter. Heja vår lilla älskling!